I Bourgogne odlas vinet på branta kullar, i dalar och på klippor. Det kontinentala klimatet i Bourgogne är varierande. Korta somrar och ganska kalla vintrar med både hagel och frost gör att det blir minst sagt stimulerande att odla vin i regionen. Druvorna måste få tid att mogna till och vinstockarna, som står på främst kalkstensjord, måste hållas fria från angrepp och skador. Det är kalksten, men även en blandning av sand och lera, som ger Bourgognevinerna sin rena, friska, unika karaktär och eleganta struktur. Många av vinerna har fått äran att kalla sig Premier Cru eller Grand Cru.

I Bourgogne finns 30 000 hektar vinodlingar och jämfört med den stora regionen Bordeaux, producerar Bourgogne c:a fyra gånger så mycket vin årligen. Här finns flera olika delregioner som alla har en egen speciell vinstil. De största ligger centralt i Borgogne som exempelvis Côte de Nuits och Côte de Beaune, Cote Chalonnaise och Maconnais. Det kända Chablis växer i nordvästra Bourgogne och alldeles söder om Chablis ligger det kända distriktet Beaujolais.

Bourgogne är en riktig handelsplats för vin och druvor. Dels köper man upp druvor från mindre tillverkare och återsäljer, så kallade Negociants, dels finns det så kallade kooperativ, som organiserar och förenar druvodlare och dels finns det även en liten del privata vinproducenter som äger sina vingårdar. Innan franska revolutionen och sedan 300-talet ägde kyrkan och adeln de flesta vinodlingarna. Idag är vingårdarna relativt små och många av gårdarna samägs av privata producenter.

Bourgognes fina viner vinner på att lagras. De två viktigaste druvsorterna i vinframställningen är den blå druvan Pinot Noir, som är fruktig och sträv och Chardonnay, med hög fruktsyra och stilren arom. Gamay är också en druva som odlas för främst Beaujolaisviner och ger dessa en lätt och mjuk framtoning. Det mousserande vinet kallas för Crémant de Bourgogne.